1.1 Primärvården följer upp levnadsvanor

  • Primärvården
  • 1.Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

Ohälsosamma levnadsvanor fångas upp i primärvården

Levnadsvanor (rökvanor, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och kostvanor) har stor betydelse för vår hälsa. Ohälsosamma levnadsvanor medför en ökad risk för att utveckla sjukdom. De patienter som identifieras med ohälsosamma levnadsvanor ska erbjudas åtgärder enligt Socialstyrelsens riktlinjer.

Diagram över  patienter på vårdcentraler som identifierats med ohälsosamma levnadsvanor
Figur 1:1 | Andel patienter på vårdcentraler som identifierats med ohälsosamma levnadsvanor och som erbjudits åtgärd "Rökvanor n = 97 450 nn = 11 571, 2020 31% 2021 29%" "Alkoholvanor n = 54 420 nn = 4 656, 2020 22%, 2021 21%" "Fysisk aktivitet n = 58 804 nn = 18 498, 2020 54%, 2021 53%" "Kostvanor n = 22 556 nn = 2 034, 2020 57%, 2021 57%"

Ungdomar tillfrågas om rökvanor
Vid besök på ungdomsmottagningen ställs frågor om rökning och andra levnadsvanor. Syftet är att informera om risker samt uppmärksamma och upptäcka ungdomar med ohälsosamma levnadsvanor.
 

43 %

Andel ungdomar som tillfrågats om rökvanor och där det dokumenterats strukturerat i journalen.
(2020: 44 %)

Välbehandlad diabetes motverkar följdsjukdomar

Patienter med välbehandlad diabetes har goda förutsättningar att leva ett normalt liv och undvika följdsjukdomar.

Nationell målnivå diabetes
Socialstyrelsen har fått i uppdrag från regeringen att ta fram målnivåer för indikatorerna i de nationella riktlinjerna för diabetesvård. Syftet med målnivåer är att ge tydliga kvalitetsmål att arbeta mot. Socialstyrelsen har fastställt målnivåer för ett urval av indikatorerna. De redovisas nedan som jämförelse med SLSO:s resultat.

God blodsockerkontroll genom lågt medelblodsocker som mäts över lång tid är viktigt

God blodsockerkontroll är viktig för att minska risken för komplikationer hos patienter med diabetes. HbA1c mäter medelblodsocker över lång tid. Mål för behandlingen måste individualiseras. Ett värde under 52 mmol/mol innebär mycket god kontroll av blodsockret. Vid HbA1c-nivåer över 70 mmol/mol ökar riskerna för komplikationer avsevärt.

85 %
Andel patienter (högst 80 år) med diabetes mellitus typ 2 med HbA1c högst 70 mmol/l.
n = 30 148 patienter (2020: 85 %, n = 29 160)

58 %
Andel patienter (högst 80 år) med diabetes mellitus typ 2 med HbA1c högst 52 mmol/l.
n = 30 148 patienter (2020: 58 %, n = 29 160)

Ett välreglerat blodtryck

Ett välreglerat blodtryck är mycket viktigt för att minska risken för komplikationer som stroke och hjärtinfarkt hos patienter med diabetes. För de flesta gäller att blodtrycksnivåer på 140/85 mmHg inte bör överskridas.

 

64 %
Andel patienter (högst 80 år) med diabetes mellitus typ 2, som vid senaste kontrollen har blodtryck högst 140/85.
n = 30 148 patienter (2020: 65 %, n = 29 160)
Nationell målnivå diabetes: 65 % *

Dokumenterad fotstatus
Känselbortfall, cirkulationsproblem, sår och infektioner i fötterna är några komplikationer som patienter med diabetes kan få. Vid uppföljning är det därför viktigt att också undersöka fötterna.

68 %
Andel patienter (högst 80 år) med diabetes mellitus typ 2 där fotstatus finns dokumenterad i journalen det senaste året.
n = 30 148 patienter (2020: 72 %, n = 29 160)
Nationell målnivå diabetes: 99 % *

Erbjuda rökstopp är viktigt för patienter med diabetes

Rökning ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Det är viktigt att identifiera patienter med diabetes som röker för att kunna erbjuda stöd till rökstopp.

10 %
Andel patienter (högst 80 år) med diabetes mellitus typ 2 som identifierats som dagligrökare.
n = 30 148 patienter (2020: 11 %, n = 29 160)
Nationell målnivå diabetes: ≤5 % *

24 %
Andel patienter av ovanstående som erbjudits åtgärd till rökstopp
n = 3 098 patienter (2020: 26 %, n = 3 164)

Ögonbottenfotografering för att se förändringar av blodkärlen i tid
Patienter med diabetes har en högre risk för nedsatt syn på grund av förändringar i blodkärlen till ögats näthinna. Detta kan stoppas om det upptäcks i tid. Därför är det viktigt med regelbunden kontroll av ögonbotten hos patienter med diabetes.

40 %
Andel patienter (högst 80 år) med diabetes mellitus typ 2 med dokumenterad uppgift om ögonbottenfotografering under de senaste 3 åren.
n = 30 148 patienter (2020: 45 %, n = 29 160)
Nationell målnivå diabetes: 96 % *

Behandling med statiner hos personer med diabetes minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar
Blodfettsrubbningar är vanliga bland patienter med diabetes och behandling med statinläkemedel minskar risken för hjärt- och kärlhändelse (exempelvis stroke eller hjärtinfarkt) vid typ 2-diabetes.

73 %
Andel patienter (högst 80 år) med diabetes mellitus typ 2 med uppgift om statinbehandling (recept eller ordination i journalen).
n = 30 148 patienter (2020: 67 %, n = 29 160)

Recept eller ordination av statiner givna av en annan vårdgivare syns i journalen, men kan inte hämtas i rapporten. Den verkliga andelen är därför något högre än den ovan angivna. 


*Avser patienter med diabetes mellitus typ 2 oavsett ålder.

Dokumenterad kroppsvikt vid artros samt smärtskattning inom primärvårdsrehabilitering

Vid fetma åttafaldigas risken för höft- och knäartros.

Risken för artros i både knä och höft är relaterad till graden av övervikt. Vid Body Mass Index (BMI) på 30 är riskökningen åttafaldig för artros som leder till knäoperation med ledprotes. Grundbehandlingen vid alla ledbesvär är bland annat träning, utbildning, egenbehandling samt information om artros och eventuellt viktnedgång.
(Socialstyrelsen 2012-5-1.)

BMI är ett sätt att skatta om man är överviktig, genom att mäta förhållandet mellan vikt och längd.

<18,5: undervikt
18,5–24,9: normalvikt
25–29,9: övervikt
>30,0: fetma

Vid smärta utförs en smärtskattning av patienten

Många patienter söker sig till primärvårdsrehabilitering på grund av smärta. Det är viktigt att tidigt kunna följa patientens upplevelse av smärtan och kunna utvärdera effekten av behandling. För att följa smärtutvärderingen används självskattningsinstrumentet VAS (Visuell Analog Skala).

36 %
Andel patienter med höft- eller knäartros som fått information/utbildning om artros.
(2020: 37 %)

15 %
Andel patienter med höft- eller knäartros, där BMI finns dokumenterat i journalen.
(2020: 17 %)

32 %
Andel patienter med smärtdiagnos under året där det finns minst en dokumenterad VAS-registrering i journalen.
(2020: 28 %)

Uppföljning av blivande och nyblivna mödrar

Att ge enkla råd till gravida kvinnor med förhöjd alkoholkonsumtion har visat sig minska antalet kvinnor med riskbruk. Alkoholscreening är ett stöd i mödrahälsovårdens förebyggande arbete. Syftet är att minska alkoholkonsumtion som riskerar att ge skador på det ofödda barnet samt ohälsa hos den gravida kvinnan.

Diagram andel blivande mammor som genomgått screening för alkoholriskbruk
Figur 1:2 | Andel blivande mammor som genomgått screening för alkoholriskbruk SLSO, Region Stockholm övriga, Landet, inkl Region Stockholm 2020 94% 93% 91% 2021 94% 94% 90%

Källa: Graviditetsregistret

Efterkontroll inom mödrahälsovården respektive register

Alla kvinnor som fött barn erbjuds två eller fler efterkontroller inom 16 veckor efter förlossningen. Efterkontrollen ger tillfälle till ett bra avslut med mödrahälsovården samtidigt som erfarenheter från förlossningen, föräldraskapet och amning kan bearbetas. Information om preventivmedel är också ett viktigt inslag.

Diagram andel mammor som kommit på efterkontroll efter förlossning
Figur 1:3 | Andel mammor som kommit på efterkontroll efter förlossning SLSO, Region Stockholm övriga, Landet, inkl Region Stockholm 2020 83% 80% 87% 2021 82% 82% 88%

Källa: Graviditetsregistret

Depressionsscreening av nyblivna mammor på barnavårdscentralen (BVC)

Mer än var tionde nybliven mamma visar tecken på depression under de första månaderna efter förlossningen. Det är viktigt att uppmärksamma dessa kvinnor och erbjuda stöd för att förhindra att problemen fördjupas eller blir långvariga. I cirka hälften av fallen är depressionen övergående och beror på omställningen att bli förälder. Kvinnorna erbjuds att fylla i ett självskattningsformulär (enligt EPDS) 6–8 veckor efter förlossningen, för att ta reda på moderns psykiska hälsa vid tillfället. Utifrån utfallet av självskattningen erbjuds individuellt stöd på BVC eller inom övrig primärvårdsverksamhet.

Nationella kvalitetsregister
De nationella kvalitetsregistren gör det möjligt att följa upp vilken nytta vården skapar för patienterna. I kvalitetsregistren registreras bland annat uppgifter om symtom, undersökningsresultat, insatta åtgärder och behandlingsresultat. Uppgifterna möjliggör sammanställningar, analyser och datajämförelser på både verksamhetsnivå och på nationell nivå.

Täckningsgrad
För att få ett bra underlag för uppföljning, är det angeläget att registrera så många patienter som möjligt i relevanta kvalitetsregister. Täckningsgraden anger hur stor andel av patienterna i respektive målgrupp eller diagnosgrupp som har registrerats i Efterkontroll inom mödrahälsovården respektive register.

87 %
Täckningsgrad.
n = 15 101 (2020: 87 %)
Källa: Graviditetsregistret

Vad är EPDS?
EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) är ett självskattningsformulär utformat för att upptäcka mammor med tecken på depression efter förlossningen. Mammor som visar tecken på depression ska erbjudas stödsamtal av personalen på BVC och eventuellt bedömning och behandling av läkare och psykolog.

89 %
Andel mödrar som screenats med EPDS.
(2020: 87 %)