3.2 Planering och utvärdering inom psykiatrin

Psykiatrin
3.Patientfokuserad hälso- och sjukvård

Vårdplan – ett effektivt verktyg för god vårdkvalitet

En vårdplan är ett skriftligt dokument som ska innehålla mål för vården, planerade insatser, tidpunkter för uppföljning och uppgifter om vem som har ansvar för behandlingen. Den ska upprättas och utvärderas av patient och behandlare i samråd. Nedan visas andel patienter med vårdplan dokumenterad enligt de gemensamma dokumentationsrutinerna.

Figur 3:2 | Andel patienter som har en vårdplan Öppenvård* Heldygnsvård** Tvångsvård*** 2020 2021 2020 2021 2020 2021 Allmänpsykiatri 74% 75% 93% 93% 90% 90% "Stockholms centrum för ätstörningar" 80% 78% 98% 100% 95% 97% Rättspsykiatri 71% 90% 98% 98% 98% 100% "Beroendecentrum Stockholm" 84% 86% 85% 84% 90% 96% "Barn- och ungdomspsykiatri" 95% 94% 95% 99% 94% 92%

* Patienter som gjort minst tre besök, respektive fyra inom BUP, och hade en vårdplan.
** Patienter som då de senast de skrevs ut, respektive för BUP som haft minst tre vårddygn, hade en aktuell vårdplan.
*** Vårdtillfällen med vårdplan dokumenterad enligt gemensamma rutiner.
**** För redovisning, se bilaga 1.

Psykiatrin i SLSO ansvarar för att ge tvångsvård med god kvalitet

Endast ett fåtal av de patienter som har kontakt med psykiatrin vårdas enligt tvångsvårdslagarna. Det är särskilt viktigt att tvångsvård ges med god kvalitet, eftersom tvångsvården är en form av myndighetsutövning där vården ges mot patientens vilja. Arbetet med att ge en rättssäker psykiatrisk tvångsvård av god kvalitet styrs av ett ledningssystem. Där ingår bland annat kontinuerliga egen- kontroller av journaldokumentation, kvalitetsgranskning av vårdplaner och av uppföljningssamtal.

De psykiatriska verksamheter som drivs av privata företag på uppdrag av Region Stockholm får inte ge tvångsvård. Patienter som får sin vård i privata verksamheter och som bedöms behöva tvångsvård får det i psykiatrin i SLSO.

Andel av alla patienter som hade kontakt med psykiatrin och behövde tvångsvård — Figur 3:3 | Andel av alla patienter som hade kontakt med psykiatrin i SLSO som behövde tvångsvård, n = antal patienter. Patienter 18 år och äldre: 4,5% tvångsvård, 1.3% tvångsåtgärd Patienter under 18 år: 0.7% tvångsvård, 0.2% tvångsåtgärd

Totalt antal patienter som hade kontakt med psykiatrin i SLSO; > 18 år = 75 940, < 18 år = 20 049.
* Patienter som vårdades i heldygnsvård (inneliggande på sjukhus) under ett eller flera vårddygn.
** Patienter som någon gång var intagna för psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård.
*** Patienter som vid ett eller flera tillfällen gavs läkemedel med stöd av fasthållande eller fastspänning, var fastspända eller som var avskilda från övriga patienter (Dessa tvångsåtgärder kan endast ges vid psykiatrisk tvångsvård enligt LPT eller vid rättspsykiatrisk vård enligt LRV).

Figur 3:4 | Patientens medverkan i vårdplan vid tvångsvård (n = antal patienter inom tvångsvården) "Allmänpsykiatri" "Rättspsykiatrisk vård" 2020: 54% 91% 2021: 55% 87%

Viktigt med vårdplan vid tvångsvård
Enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ska en vårdplan upprättas så snart som möjligt efter det att patienten har skrivits in för tvångsvård. Lagen anger också att vårdplanen så långt det är möjligt ska upprättas i samråd med patienten. Detta för att patienten liksom vid all annan vård ska vara delaktig i vårdplaneringen.

Tre personer tillsammans vid bord — Det är viktigt med vårdplan vid tvångsvård. Tre personer sitter vid bord och läser i en pärm

Patienten ska veta sina rättigheter
Psykiatrisk tvångsvård innebär att patienten frihetsberövas och även kan få viss behandling mot sin vilja. För att patientens juridiska rättigheter ska tillvaratas under tvångsvården ska patienten, så snart tillståndet medger, upplysas om sin rätt att överklaga vissa beslut och att anlita ombud. Att patienten har fått den informationen ska dokumenteras i journalen.

Andel påbörjade tvångsvårdsepisoder med dokumentation om att patienten informerats om sina rättigheter.

89 % vuxna
n = 4 341 (2020: 85 %)

83 % barn och ungdomar
n = 129 (2020: 65 %)

Stödperson kan bistå patienten
Under psykiatrisk tvångsvård ska patienten, så snart tillståndet medger, upplysas om sin rätt att få en stödperson utsedd av Patientnämnden. Stödpersonen ska under tvångsvården bistå patienten i personliga frågor.

Andel påbörjade tvångsvårdsepisoder med dokumentation om att patienten informerats om sin rätt till stödperson.

86 % vuxna
n = 4 341 (2020: 80 %)

84 % barn och ungdomar
n = 129 (2020: 62 %)
n = antal påbörjade tvångsvårdsepisoder

Uppföljningssamtal efter utförd tvångsåtgärd
En liten andel av de patienter som tvångsvårdas får åtgärder med tvång, med stöd av de psykiatriska tvångsvårdslagarna. Efter en tvångsåtgärd är det av stor betydelse att ha ett uppföljande samtal med patienten. Syftet med ett sådant samtal är att uppmärksamma patientens upplevelser och därigenom tydliggöra händelseförloppet, stärka patientens förtroende för vården och minska behovet av framtida tvångsåtgärder. Nedan visas andelen vårdtillfällen då tvångsåtgärd förekommit och där uppföljningssamtal finns dokumenterat. Uppföljande samtal sker inte i de fall patienten tackar nej.

Figur 3:5 | Uppföljningssamtal efter utförd tvångsåtgärd - Andel uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd. 2020 2021 "Totalt (n = 1 378)" 52% 51% "Allmänpsykiatri (n = 1 135)" 53% 52% "Beroendecentrum Stockholm (n = 184)" 43% 32% "Barn- och ungdomspsykiatri (n = 58)" 34% 31% "Rättspsykiatri (n = 59)" 63% 80%

Psykiatrins patienter tillfrågas vad de tycker om vården

I Verksamhetsområde (VO) Psykiatri mäts patientens upplevelse av vården genom bland annat patientenkäter. Under fyra veckor, två på våren och två på hösten, erbjuds alla patienter i öppenvården vid psykiatrins samtliga verksamheter att besvara frågor om vad de tycker om den vård de har fått. Inom heldygnsvården erbjuds patienten att besvara frågor efter avslutat vårdtillfälle. Svaren samlas in löpande under hela året. I barn- och ungdomspsykiatrin tillfrågas patienter 11-18 år samt vårdnadshavare för patienter i alla åldrar.

Enkäterna är framtagna i samarbete med patient- och närståendeföreningarna och svaren publiceras på psykiatrins externa webbplats psykiatri.sll.se.

Antal svar år 2021 i psykiatrin SLSO var totalt 12 093 i öppenvården (barn och deras vårdnadshavare; 3 788, vuxna patienter; 8 305 varav 264 i rättspsykiatrin) och 9 957 i heldygnsvården (barn och deras vårdnadshavare; 250, vuxna patienter; 9 707 varav 350 i rättspsykiatrin).

Frågorna besvaras utifrån en femgradig skala där 1 betyder Nej, inte alls och 5 betyder Ja, helt och hållet. Det finns även alternativet "Ej aktuellt".

Nedan redovisas andelen positiva svar (alternativen 4 och 5) på de två frågor som används av alla verksamheter i SLSO:

Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din/ditt barns vård/behandling?
Skulle du rekommendera mottagningen/avdelningen till någon i din/ditt barns situation?