Patienten ska veta sina rättigheter
Psykiatrisk tvångsvård innebär att patienten frihetsberövas och även kan få viss behandling mot sin vilja. För att patientens juridiska rättigheter ska tillvaratas under tvångsvården ska patienten, så snart tillståndet medger, upplysas om sin rätt att överklaga vissa beslut och att anlita ombud. Att patienten har fått den informationen ska dokumenteras i journalen.

- Patientfokuserad vård
- Befintlig sida: Planering och utvärdering inom psykiatri...
3.2 Planering och utvärdering inom psykiatrin
Vårdplan – ett effektivt verktyg för god vårdkvalitet
En vårdplan är ett skriftligt dokument som ska innehålla mål för vården, planerade insatser, tidpunkter för uppföljning och uppgifter om vem som har ansvar för behandlingen. Den ska upprättas och utvärderas av patient och behandlare i samråd. Nedan visas andel patienter med vårdplan dokumenterad enligt de gemensamma dokumentationsrutinerna.

* Patienter som gjort minst tre besök, respektive fyra inom BUP, och hade en vårdplan.
** Patienter som då de senast de skrevs ut, respektive för BUP som haft minst tre vårddygn, hade en aktuell vårdplan.
*** Vårdtillfällen med vårdplan dokumenterad enligt gemensamma rutiner.
**** För redovisning, se bilaga 1.
Psykiatrin i SLSO ansvarar för att ge tvångsvård med god kvalitet
Endast ett fåtal av de patienter som har kontakt med psykiatrin vårdas enligt tvångsvårdslagarna. Det är särskilt viktigt att tvångsvård ges med god kvalitet, eftersom tvångsvården är en form av myndighetsutövning där vården ges mot patientens vilja. Arbetet med att ge en rättssäker psykiatrisk tvångsvård av god kvalitet styrs av ett ledningssystem. Där ingår bland annat kontinuerliga egen- kontroller av journaldokumentation, kvalitetsgranskning av vårdplaner och av uppföljningssamtal.
De psykiatriska verksamheter som drivs av privata företag på uppdrag av Region Stockholm får inte ge tvångsvård. Patienter som får sin vård i privata verksamheter och som bedöms behöva tvångsvård får det i psykiatrin i SLSO.

Totalt antal patienter som hade kontakt med psykiatrin i SLSO; > 18 år = 75 940, < 18 år = 20 049.
* Patienter som vårdades i heldygnsvård (inneliggande på sjukhus) under ett eller flera vårddygn.
** Patienter som någon gång var intagna för psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård.
*** Patienter som vid ett eller flera tillfällen gavs läkemedel med stöd av fasthållande eller fastspänning, var fastspända eller som var avskilda från övriga patienter (Dessa tvångsåtgärder kan endast ges vid psykiatrisk tvångsvård enligt LPT eller vid rättspsykiatrisk vård enligt LRV).

Viktigt med vårdplan vid tvångsvård
Enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ska en vårdplan upprättas så snart som möjligt efter det att patienten har skrivits in för tvångsvård. Lagen anger också att vårdplanen så långt det är möjligt ska upprättas i samråd med patienten. Detta för att patienten liksom vid all annan vård ska vara delaktig i vårdplaneringen.

Andel påbörjade tvångsvårdsepisoder med dokumentation om att patienten informerats om sina rättigheter.
89 % vuxna
n = 4 341 (2020: 85 %)
83 % barn och ungdomar
n = 129 (2020: 65 %)
Stödperson kan bistå patienten
Under psykiatrisk tvångsvård ska patienten, så snart tillståndet medger, upplysas om sin rätt att få en stödperson utsedd av Patientnämnden. Stödpersonen ska under tvångsvården bistå patienten i personliga frågor.
Andel påbörjade tvångsvårdsepisoder med dokumentation om att patienten informerats om sin rätt till stödperson.
86 % vuxna
n = 4 341 (2020: 80 %)
84 % barn och ungdomar
n = 129 (2020: 62 %)
n = antal påbörjade tvångsvårdsepisoder
Uppföljningssamtal efter utförd tvångsåtgärd
En liten andel av de patienter som tvångsvårdas får åtgärder med tvång, med stöd av de psykiatriska tvångsvårdslagarna. Efter en tvångsåtgärd är det av stor betydelse att ha ett uppföljande samtal med patienten. Syftet med ett sådant samtal är att uppmärksamma patientens upplevelser och därigenom tydliggöra händelseförloppet, stärka patientens förtroende för vården och minska behovet av framtida tvångsåtgärder. Nedan visas andelen vårdtillfällen då tvångsåtgärd förekommit och där uppföljningssamtal finns dokumenterat. Uppföljande samtal sker inte i de fall patienten tackar nej.

Psykiatrins patienter tillfrågas vad de tycker om vården
I Verksamhetsområde (VO) Psykiatri mäts patientens upplevelse av vården genom bland annat patientenkäter. Under fyra veckor, två på våren och två på hösten, erbjuds alla patienter i öppenvården vid psykiatrins samtliga verksamheter att besvara frågor om vad de tycker om den vård de har fått. Inom heldygnsvården erbjuds patienten att besvara frågor efter avslutat vårdtillfälle. Svaren samlas in löpande under hela året. I barn- och ungdomspsykiatrin tillfrågas patienter 11-18 år samt vårdnadshavare för patienter i alla åldrar.
Enkäterna är framtagna i samarbete med patient- och närståendeföreningarna och svaren publiceras på psykiatrins externa webbplats psykiatri.sll.se.
Antal svar år 2021 i psykiatrin SLSO var totalt 12 093 i öppenvården (barn och deras vårdnadshavare; 3 788, vuxna patienter; 8 305 varav 264 i rättspsykiatrin) och 9 957 i heldygnsvården (barn och deras vårdnadshavare; 250, vuxna patienter; 9 707 varav 350 i rättspsykiatrin).
Frågorna besvaras utifrån en femgradig skala där 1 betyder Nej, inte alls och 5 betyder Ja, helt och hållet. Det finns även alternativet "Ej aktuellt".
Nedan redovisas andelen positiva svar (alternativen 4 och 5) på de två frågor som används av alla verksamheter i SLSO:
- Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din/ditt barns vård/behandling?
- Skulle du rekommendera mottagningen/avdelningen till någon i din/ditt barns situation?
Psykiatri – vuxen, öppenvård
Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din vård/behandling?

Skulle du rekommendera mottagningen till någon i din situation?

Psykiatri – vuxen, heldygnsvård
Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din vård/behandling?

Skulle du rekommendera mottagningen till någon i din situation?

Psykiatri – rättspsykiatri
Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din vård/behandling?

Skulle du rekommendera mottagningen/avdelningen till någon i din situation?

Psykiatri – under 18 år, öppenvård
Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din vård/behandling?

Skulle du rekommendera mottagningen till någon i din situation?

Psykiatri – under 18 år, heldygnsvård
Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din vård/behandling?

Skulle du rekommendera avdelningen till någon i din situation?

Psykiatri – under 18 år, vårdnadshavare
Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande ditt barns vård/behandling?

Skulle du rekommendera mottagningen/avdelningen till någon i ditt barns situation?

Patientforum bidrar till ökad delaktighet
Patienternas idéer, frågor och förslag samlas även in på ett systematiskt sätt genom patientforum, veckovisa möten inom heldygnsvården. Som regel leds mötet av en medarbetare som själv varit patient inom psykiatrin (egenerfaren mötesledare) och oftast närvarar avdelningens enhetschef. Syftet är att utifrån patientperspektivet bidra till en förbättrad vårdmiljö och att öka patientens delaktighet i vårdplaneringen samt att förbättra informationen till patienter och närstående.
Figur 3:18 │ Patientforum
Antal avdelningar med patientforum | Antal patientforum | Antal deltagare | |||
---|---|---|---|---|---|
2020 | 2021 | 2020 | 2021 | 2020 | 2021 |
57 | 57 | 1 493 | 1 521 | 4 748 | 4 163 |
62 %
Andel genomförda patientforum där enhetschef deltagit.
(2020: 76 %)
86 %
Andel genomförda patientforum med egenerfarna mötesledare.
(2020: 80 %)