Effektiv hälso- och sjukvård

Vi ska använda våra resurser så kostnadseffektivt som möjligt utan att göra avkall på hög säkerhet och god vårdkvalitet.

”Rätt vård när och där du behöver” är SLSO:s vision som ska inspirera till att erbjuda en effektiv kunskapsbaserad vård med patientens behov i fokus. Planering av insatserna i samverkan med patienten ökar möjligheten att uppnå målen. Behandlingen ska regelbundet följas upp och utvärderas för att göra det möjligt att utveckla och effektivisera vården.

Kvinna med adningsmask

Diagnostik inom primärvården

Lungfunktionsundersökning av rökare för att hitta KOL-patienter

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) hör till andningsvägarnas sjukdomar och är en folksjukdom som till största delen behandlas på vårdcentraler. Orsaken till KOL är huvudsakligen tobaksrökning. KOL kan påvisas hos cirka 5 procent av rökarna vid 40 års ålder. Tidig diagnos, rökstopp och tidigt insättande av behandling kan avsevärt förbättra patientens hälsa och livskvalitet. Ett enkelt lungfunktionstest kan användas för att hitta personer med misstänkt försämrad lungfunktion. Dessa personer erbjuds sedan en fördjupad lungfunktionstest, spirometri. Spirometriundersökning görs för att ställa diagnosen KOL och för att följa upp sjukdomsutveckling och behandlingseffekt.

Andel patienter, 45 år och äldre, dokumenterade som dagligrökare och som undersökts med förenklad lungfunktionsmätning eller spirometri de senaste två åren.
n = 10472 antal patienter (2018: 31%)

Kunskapsspridning och primärvårdsanpassning prisades med Gyllene Äpple Cancer i primärvården (CaPrim) vid Akademiskt primärvårdscentrum har belönats med Gyllene äpplet av Region Stockholm. De får priset för att de underlättat arbetet med att starta snabbspår för utredning av olika cancerdiagnoser i primärvården.


Nu arbetar vi med klassificering av sjukdomsbilden vid KOL enligt GOLD

GOLD står för Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease där spirometrisk klassificering, luftvägssymtom samt förekomst av tillfällen med försämring vägs samman. Klassificeringen ger underlag för val av behandling.

Andel patienter med KOL-diagnos registrerad de senaste två åren och där klassificering enligt GOLD är dokumenterad i journalen.
n = 11 889 antal patienter (2018: 31 %)

Viktigt med regelbunden läkarkontakt vid KOL

Rätt behandling gör stor skillnad och behandlingen behöver anpassas och följas upp korrekt. Det är därför av största vikt att patienter med KOL har regelbunden läkarkontakt.

Andel patienter med KOL-diagnos registrerad de senaste två åren och som träffat läkare någon gång under de senaste 18 månaderna.
n = 11 889 antal patienter (2018: 84 %)

Viktigt med läkarbesök för dementa

Patienter med demens bör följas upp regelbundet för att säkerställa att de får optimal medicinsk behandling och omvårdnad, samt för att upptäcka och åtgärda eventuella komplikationer till sjukdomen. Socialstyrelsen anger som en kvalitetsindikator ”andel personer med demenssjukdom som följs upp minst en gång per år av hälso- och sjukvården”.
(Socialstyrelsen 2017-12-2).

Andel patienter med demensdiagnos registrerad de senaste två åren och som träffat läkare på vårdcentralen någon gång under de senaste 18 månaderna.
n = 4 575 antal patienter (2018: 86%)

 Exempel på gott utvecklingsarbete.

För redovisning per enhet se bilaga 2.

Vårdcentralerna följer upp hjärtsvikt

Hjärtsvikt är allvarligt och vanligt förekommande, särskilt hos äldre.

Viktigt med regelbunden läkarkontakt vid hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ett symtomkomplex med ett antal möjliga orsaker. Rätt behandling gör stor skillnad och ska sättas in tidigt. Det är därför av största vikt att
patienter med hjärtsvikt har regelbunden läkarkontakt och att behandlingen
följs upp korrekt.

Andel patienter med hjärtsviktsdiagnos registrerad de senaste två åren och som träffat läkare på vårdcentralen någon gång under de senaste 18 månaderna.
n = 8 120 antal patienter (2018: 89 %)
För redovisning per enhet se bilaga 2.

NYHA-klassificering vid hjärtsvikt

New York Heart Association (NYHA) har en internationellt välkänd definition av graden av hjärtsvikt. Patienterna delas upp i fyra klasser efter graden av symtom vid arbete och i vila. Klassificeringen har en prognostisk betydelse och är utgångspunkt för behandlingsinsatser.

Andel patienter med hjärtsviktsdiagnos registrerad de senaste två åren och där NYHA-klassificering dokumenterats.
n = 8 120 antal patienter (2018: 25 %)

Bild på kvinnlig patient som får blodtryck testat

Planering och utvärdering i samråd med patienten

En rehabiliterings- eller behandlingsplan ska innehålla planerade insatser, mål för behandlingen, tid för uppföljning och uppgifter om vem som ansvarar för behandlingen. Planen ska upprättas i samverkan med patienten för att öka möjligheten att nå önskat resultat.

Andel patienter som besökt mottagning inom primärvårdsrehab där behandlings- eller rehabiliteringsplan upprättats.
n = 53 092 antal patienter (2018: 48 %)

Andel patienter som besökt logopedmottagning där behandlings- eller rehabiliteringsplan upprättats.
n = 7194 antal patienter (2018: 52 %)

Patienter skattar besvär före och efter logopedbehandling

Rösthandikappindex (RHI) är ett skattningsinstrument för att mäta vuxna patienters subjektivt upplevda röstbesvär. RHI kan användas före och efter behandlingen för att mäta behandlingens effekt på hur patienter upplever sina röstbesvär.

Andel patienter med röstproblematik som blivit bedömda med RHI (rösthandikappindex).
n = 314 antal patienter (2018: 58 %, n = 176)

Så här fungerar Rösthandikappindex

RHI är ett självskattningsformulär som består av 30 påståenden, till exempel ”Min röst låter knarrig och torr”. Individen får kryssa i ett av fem svarsalternativ: aldrig, nästan aldrig, ibland, nästan alltid eller alltid.

Varje svarsalternativ representerar en poäng mellan noll och fyra, vilken man adderar. Summan blir ett mått på hur individen upplever sina röstproblem – ju högre poäng desto mer upplever individen problem med sin röst. Maxpoäng är 120.

De 30 frågorna kan kategoriseras utifrån tre olika aspekter av röstproblem: funktionella (F), kroppsliga (K) och emotionella (E).

Planering och utvärdering inom psykiatrin

Vårdplan – ett effektivt verktyg för god vårdkvalitet

En vårdplan är ett skriftligt dokument som ska innehålla mål för vården, planerade insatser, tidpunkter för uppföljning och uppgifter om vem som har ansvar för behandlingen. Den ska upprättas och utvärderas av patient och behandlare i samråd. Nedan visas andel patienter med vårdplan dokumenterad enligt de gemensamma dokumentationsrutinerna.

Diagram vårdplaner
Figur 4:1 Vårdplaner. Andel patienter som har en vårdplan. Figur 4:1 Vårdplaner. Andel patienter som har en vårdplan.

*Patienter som gjort minst tre besök, respektive fyra inom BUP, och hade en vårdplan.
**Patienter som då de senast skrevs ut, respektive för BUP de patienter som haft minst tre vårddygn, hade en aktuell vårdplan.
***Vårdtillfällen med vårdplan dokumenterad enligt gemensamma rutiner.
****För redovisning per enhet se bilaga 1.

Två kvinnor som samtalar

Psykiatrin i SLSO ansvarar för att ge tvångsvård med god kvalitet

Vårdpersonal i grupp som samtalar

Endast ett fåtal av de patienter som har kontakt med psykiatrin vårdas enligt tvångsvårdslagarna. Det är särskilt viktigt att tvångsvård ges med god kvalitet, eftersom tvångsvården är en form av myndighetsutövning där vården ges mot patientens vilja. Arbetet med att ge en rättsäker psykiatrisk tvångsvård av god kvalitet styrs av ett ledningssystem. Där ingår bland annat kontinuerliga egen- kontroller av journaldokumentation, kvalitetsgranskning av vårdplaner och av uppföljningssamtal.

Diagram patientkontakt med psykiatrin 2019
Figur 4:2 Andel av alla patienter som hade kontakt med psykiatrin i SLSO under 2019 och som behövt tvångsvård. Figur 4:2 Andel av alla patienter som hade kontakt med psykiatrin i SLSO under 2019 och som behövt tvångsvård.

Totalt = antal (%) patienter som hade kontakt med psykiatrin i SLSO.

Heldygnsvård = Patienter som vårdades i heldygnsvård (inneliggande på sjukhus) under ett eller flera vårddygn.

Tvångsvård = Patienter som någon gång var intagna för psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård.

Tvångsåtgärd = Patienter som vid ett eller flera tillfällen gavs läkemedel med stöd av fasthållande eller fastspänning, var fastspända eller som var avskilda från övriga patienter. (Dessa tvångsåtgärder kan endast ges vid psykiatrisk tvångsvård enligt LPT eller vid rättspsykiatrisk vård enligt LRV.)


De psykiatriska verksamheter som drivs av privata företag på uppdrag av Region Stockholm får inte ge tvångsvård. Patienter som som får sin vård i privata verksamheter och som bedöms behöva tvångsvård får det i psykiatrin i SLSO.

Diagram medverkan vårdplan
Figur 4:3 Patientens medverkan i vårdplan vid tvångsvård. Andel patienter som tvångsvårdats inom vuxenpsykiatrin och som har medverkat vid upprättande av sin senaste vårdplan. Figur 4:3 Patientens medverkan i vårdplan vid tvångsvård. Andel patienter som tvångsvårdats inom vuxenpsykiatrin och som har medverkat vid upprättande av sin senaste vårdplan.

Viktigt med vårdplan vid tvångsvård
Enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ska en vårdplan upprättas så snart som möjligt efter det att patienten har skrivits in för tvångsvård. Lagen anger också att vårdplanen så långt det är möjligt ska upprättas i samråd med patienten. Detta för att patienten liksom vid all annan vård ska vara delaktig i vårdplaneringen.

Patienten ska veta sina rättigheter

Psykiatrisk tvångsvård innebär att patienten frihetsberövas och även kan få viss behandling mot sin vilja. För att patientens juridiska rättigheter ska tillvaratas under tvångsvården ska patienten, så snart tillståndet medger, upplysas om sin rätt att överklaga vissa beslut och att anlita ombud. Att patienten har fått den informationen ska dokumenteras i journalen.

Andel påbörjade tvångsvårdsepisoder med dokumentation om att patienten informerats om sina rättigheter.

n = 4 317 (2018: 82 %)

n = 92 (2018: 73 %)

Stödperson kan bistå patienten

Under psykiatrisk tvångsvård ska patienten, så snart tillståndet medger, upplysas om sin rätt att få en stödperson utsedd av Patientnämnden. Stödpersonen ska under tvångsvården bistå patienten i personliga frågor.

Andel påbörjade tvångsvårdsepisoder med dokumentation om att
patienten informerats om sin rätt till stödperson.

n = 4 317 (2018: 78 %)

n = 92 (2018: 70 %)

n = antal påbörjade tvångsvårdsepisoder

Uppföljningssamtal efter utförd tvångsåtgärd

En liten andel av de patienter som tvångsvårdas får åtgärder med tvång, med stöd av de psykiatriska tvångsvårdslagarna. Efter en tvångsåtgärd är det av stor betydelse att ha ett uppföljande samtal med patienten. Syftet med ett sådant samtal är att uppmärksamma patientens upplevelser och därigenom tydliggöra händelseförloppet, stärka patientens förtroende för vården och minska behovet av framtida tvångsåtgärder. Nedan visas andelen vårdtillfällen då tvångsåtgärd förekommit och där uppföljningssamtal finns dokumenterat.

Diagram Uppföljningssamtal efter utförd tvångsåtgärd
Figur 4:4 Uppföljningssamtal efter utförd tvångsåtgärd. Andel uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd. (Avser avslutade vårdtillfällen där tvångsåtgärder förekommit). Figur 4:4 Uppföljningssamtal efter utförd tvångsåtgärd. Andel uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd. (Avser avslutade vårdtillfällen där tvångsåtgärder förekommit).

n = antal avslutade vårdtillfällen
*Antalet patienter som erbjudits uppföljningssamtal har ökat under 2019.
Uppföljande samtal sker inte i de fall patienten tackar nej.

Samtal mellan patient och sjuksköterska

 

Bedömning och utvärdering inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)

Andel nya patienter med dokumenterad initial bedömning
En snabb och systematisk bedömning av patientens vårdbehov bidrar till att BUP:s resurser i första hand kan användas för att hjälpa de patienter som har störst behov.

Andel nya patienter där man dokumenterat en strukturerad initial bedömning av patientens vårdbehov enligt BUP:s riktlinjer.
(2018: 80 %)

Barns och ungdomars funktionsnivå bedöms enligt etablerad skala

Children’s Global Assessment Scale (CGAS) är en skattningsskala för att bedöma den allmänna funktionsnivån hos barn och ungdomar. Den används inom BUP som ett komplement till den psykiatriska diagnosen och för att följa upp behandlingseffekten.

Andel patienter som bedömts med CGAS i början och i slutet av vårdåtagandet.
(2018: 98 %)

Prioritering efter behov hos BUP

BUP följer hur länge barn och ungdomar med olika vårdbehov får vänta på första besöket och de därpå följande fem besöken. Nedan visas andelen patienter med låg respektive hög funktionsnivå (enligt mätning med C-GAS) som erbjudits och genomfört besök. Grafen visar även hur lång tid i dagar som går mellan besöken. BUP eftersträvar att prioritera patienter med störst behov högre när det gäller antal besök och hur tätt de sker.

Diagram Patienter med hög respektive låg funktionsnivå
Figur 4:5 Patienter med hög respektive låg funktionsnivå. Tid till besök på BUP-mottagning och andel som kommer på respektive besök. Figur 4:5 Patienter med hög respektive låg funktionsnivå. Tid till besök på BUP-mottagning och andel som kommer på respektive besök.

Behandlingseffekten mäts för varje patientgrupp

BUP mäter skillnaden mellan patientens funktionsnivå före och efter behandling. Diagrammet nedan visar resultat för några av BUP:s patientgrupper. Det visar hur stor andel av patienterna som förbättrat eller försämrat sin funktionsnivå mellan inledande och avslutande CGAS-bedömning
(Delta-CGAS).

Diagram Förändring av funktionsnivå (CGAS)
Figur 4:6 Förändring av funktionsnivå (CGAS) enligt Reliable Change Index (RCI). Avslutade kontakter 2019 (n = 6 627). Figur 4:6 Förändring av funktionsnivå (CGAS) enligt Reliable Change Index (RCI). Avslutade kontakter 2019 (n = 6 627).

CGAS-bedömning (Delta-CGAS)
Förbättring/försämring följs upp med hjälp av Reliable Change Index (Jacobson & Truax 1991) som med hänsyn till CGAS-skalans egenskaper anger hur stor en förändring måste vara för att det med största sannolikhet rör sig om en verklig förändring och inte om mätfel.

Patienten värderar behandlingseffekten

Inom BUP utvärderas behandlingseffekten för samtliga patienter i samband med att kontakten avslutas. Utvärderingen görs, förutom med CGAS, även med hjälp av självskattning på en femgradig skala. Resultatet visar vad som hänt med de problem som patienten har sökt för.

Andel patienter som uppgav att problemen blivit lättare att leva med, minskat eller försvunnit.
n = 6 167 (2018: 70 %)

Planering och utvärdering inom Habilitering & Hälsa

Vården inom Habilitering & Hälsa baseras på en skriftlig vårdplan som upprättas i dialog med patienter och deras närstående. Planen innehåller mål för vården, planerade insatser och tidpunkter för utvärdering respektive uppföljning av målen.

Figur 4:7 Andel patienter som efter tre besök har en vårdplan. Figur 4:7 Andel patienter som efter tre besök har en vårdplan.

Nedan visas hur stor andel av vårdplanerna som innehåller en utvärdering av målen.

Andel vårdplaner med utvärdering av mål.
(2018: 64 %)

Samordnade vårdprocesser följs upp

Många patienter har behov av stöd från flera olika vårdverksamheter och huvudmän. Att samordna vårdprocesserna är särskilt angeläget för patienter med stora och sammansatta vårdbehov. Habilitering & Hälsa följer därför särskilt upp vårdprocesserna för patienter med flerfunktionsnedsättning.

Andel patienter med flerfunktionsnedsättning och som har en vårdplan samordnad med andra aktörer.
n = 840 (2018: 59 %)

Definition av begreppet flerfunktionsnedsättning:

Patienter med grav rörelsenedsättning i kombination med måttlig till grav intellektuell funktionsnedsättning.

Nytt redovisat mått:

Under 2018 och 2019 har ett nytt metodstöd introducerats inom Habilitering & Hälsa. Syftet är att standardisera vårdinsatser och göra likvärdiga bedömningar och prioriteringar i hela länet. Via metodstödet rapporteras individuella målsättningar och måluppfyllelse enligt måtten helt uppfyllt, delvis uppfyllt och ej uppfyllt.

Andel helt uppfyllda mål – 55 %
Andel delvis uppfyllda mål – 34 %