Säker hälso- och sjukvård

En säker vård förutsätter att vi systematiskt arbetar med att uppmärksamma och åtgärda tänkbara risker. Målet är att öka medarbetarnas engagemang och minska antalet vårdskador.

Grunden för patientsäker vård är ett kunskapsbaserat arbetssätt som utgår från vårdprogram och riktlinjer. SLSO har ett övergripande ledningssystem som bidrar med struktur och stöd i arbetet med patientsäkerhet. Varje verksamhet ska ha lokalt anpassade rutiner baserade på övergripande riktlinjer i ledningssystemet.

Engagerade medarbetare skapar säker vård

Säker hälso- och sjukvård förutsätter ett långsiktigt och systematiskt patientsäkerhetsarbete som engagerar alla chefer och medarbetare, från högsta ledning till vårdteamens och medarbetares dagliga arbete. Alla i verksamheten skapar tillsammans patientsäkerhetskulturen. En god patientsäkerhetskultur är en förutsättning för att skapa förändring mot en säkrare vård och ökad patientcentrering.

Att mäta patientsäkerhetskulturen ger en temperaturmätning på upplevelser kring patientsäkerheten på arbetsplatsen. Mätningens resultat blir ett underlag för chefen att skapa en dialog i personalgruppen kring alla eller några utvalda frågor.

SLSO mäter patientsäkerhetskulturen i samband med den årliga medarbetarenkäten. År 2018 och 2019 användes de nationella frågorna Hållbart säkerhetsengagemang (HSE). Positivt är att antalet svarande har ökat sedan föregående år. 98–100 % av medarbetarna har en uppfattning i alla frågor. Analysen av resultatet visar på ett högt resultat på de fyra frågor som specifikt gäller patientsäkerhetskulturen, se figur 2:1.

Det totala resultatet för SLSO blev 76 (Region Stockholm 74). Frågan ”På min arbetsplats erbjuder vi patienter att vara delaktiga i vårt patientsäkerhetsarbete” har ökat mest i antal svarande men får, även i år, lägsta resultatet vilket ger stort utrymme till förbättringar inför kommande år.

Diagram Resultat från mätningen av patientsäkerhetskulturen
Figur 2:1 Resultat från mätningen av patientsäkerhetskulturen i SLSO 2019 (andel svarande i procent) Figur 2:1 Resultat från mätningen av patientsäkerhetskulturen i SLSO 2019 (andel svarande i procent)

n = 7 443 antal svar

Säker läkemedelsanvändning på vårdcentralerna

Äldre och läkemedel
Med stigande ålder försämras njurfunktionen. Äldre har generellt en ökad känslighet för läkemedel. För att undvika biverkningar ska ordination av läkemedel anpassas till njurfunktionen.

Andel patienter, 75 år och äldre, där njurfunktionsvärde (högst 18 månader gammalt) finns dokumenterat i journalen vid ordination av läkemedel.
(2018: 83 %)
Njurfunktionsvärden tagna hos annan vårdgivare syns i journalen, men kan inte hämtas i rapporten. Den verkliga andelen är därför något högre än den ovan angivna.

Läkemedelsgenomgång görs årligen i hemsjukvården
Ett sätt att minska riskerna vid medicinering för patienter i hemsjukvården är att göra regelbundna dokumenterade läkemedelsgenomgångar. En fördjupad läkemedelsgenomgång ska göras årligen.

Andel hemsjukvårdspatienter där fördjupad läkemedelsgenomgång finns dokumenterad under året.
(2018: 58 %)

Bild på kvinna
Bild på kvinnlig personal i sjukvårdskläder

Antibiotikaförskrivning – en risk att tänka på

Antibiotika är viktiga preparat vid behandling av sjukdomar som orsakas av bakterier. För att behandling med antibiotika inte ska leda till att bakterierna blir resistenta och preparaten därmed blir verkningslösa, måste användningen begränsas. Målet för SLSO:s vårdcentraler är att antalet uttagna antibiotikarecept ska vara maximalt 158 per 1 000 listade patienter.

Antal uthämtade antibiotikarecept per 1 000 listade patienter.
(2018: 123)

Bild på rehabpatienter
Människor i grupp i gympasal som genomför rehabträning.

Antibiotika oftast onödigt vid luftvägsinfektion hos barn

När det ändå är nödvändigt att använda antibiotika är det viktigt att välja ett preparat som inte har bredare verkan än vad som behövs. Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama) har rekommenderat hur antibiotika ska förskrivas för att minimera utvecklingen av resistens.

De flesta övre luftvägsinfektioner orsakas av virus och barnen blir friska utan antibiotikabehandling. Det är ett av skälen till varför Strama vill att användningen av antibiotika för denna sjukdomsgrupp ska minska. I de fall behandlingen med antibiotika är motiverad rekommenderas penicillin V som förstahandsval.

Stramas mål är att 80 procent av antibiotika mot luftvägsinfektioner till barn, 0–6 år, ska vara penicillin V.

  2018 2019
SLSO vårdcentraler 80 % 80 %
Region Stockholm, inklusive SLSO 80 % 79 %
Landet, inklusive Region Stockholm 76 % 75 %

eHälsomyndigheten 2018)

*Avser uthämtade ”luftvägsantibiotika” utan koppling till diagnos.

Fallriskbedömning inom primärvårdsrehabilitering

Fall är den vanligaste skadeorsaken i alla åldrar, men drabbar i synnerhet äldre.
Var tredje person över 65 år faller varje år (Regionalt vårdprogram, Fallprevention, 2008). Detta orsakar ofta skador, individuellt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader.

Andel patienter 65 år och äldre där fallriskbedömning är gjord.
(2018: 30 %)
n = 47 275 patienter 65 år och äldre.

Andel patienter 65 år och äldre där fallriskbedömning är gjord och fallrisk föreligger.
(2018: 72 %)

Med rätt preventiv åtgärd minskar risken för fall och de konsekvenser som detta medför. Exempel på åtgärd är förskrivning av hjälpmedel, balansträning, förändring av hemmiljö och kostrådgivning för att undvika blodsockerfall nattetid.

Andel patienter 65 år och äldre med fallrisk och som har fått en preventiv åtgärd.
(2018: 65 %)

Beläggning inom psykiatrisk heldygnsvård

Överbeläggningar av patienter har blivit allt vanligare inom vården, vilket kan medföra allvarliga patientsäkerhetsrisker. Som en del av statens och Sveriges kommuner och regioners patientsäkerhetssatsning ska sedan 30 september 2012 aktuell överbeläggning rapporteras dagligen på ett enhetligt sätt för alla sjukhus i hela landet. Det mått som används är genomsnittligt antal överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser.

Genomsnittligt antal överbeläggningar inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
(2018: 4,3)

Genomsnittligt antal överbeläggningar inom vuxenpsykiatrin.
(2018: 2,0)

*Beroendecentrum Stockholm ingår inte i årets beräkning vilket påverkar resultatet

Vad är överbeläggning?

Överbeläggning är när en inskriven patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på disponibel vårdplats. En disponibel vårdplats tillgodoser behoven gällande fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö.

Fakta C-SSRS

Columbia Suicide Severity Rating Scale (C-SSRS) är ett instrument avsett som stöd för inhämtning av väsentliga uppgifter rörande suicidalt tänkande och beteende. Frågorna i instrumentet avser förekomst och svårighetsgrad av suicidtankar, av handlingar som görs för att förbereda suicidförsök, av faktiskt genomförda suicidförsök, samt av suicidförsök som avbrutits av annan person, av yttre omständighet, eller av patienten själv.

Bedömning av suicidrisk viktig inom psykiatrin

En viktig uppgift inom psykiatrin är att förebygga självmord. En gemensam standard används för hur bedömningen ska göras och dokumenteras i journalen.

Andel patienter för vilka aktuell suicidriskbedömning dokumenterats vid minst ett tillfälle under året.
(2018: 88 %)

Andel patienter för vilka aktuell suicidriskbedömning dokumenterats vid minst ett tillfälle under året.
(2018: 88 %)

Andel patienter för vilka aktuell suicidriskbedömning dokumenterats vid minst ett tillfälle under året.
(2018: 77 %)

Bedömning av patientens suicidrisk är en central del av en akutpsykiatrisk bedömning. För att förbättra upptäckt och dokumentation av suicidrisk på psykiatriska akutmottagningen har en standardiserad screening med intervjuinstrumentet Columbia Suicide Severity Rating Scale (C-SSRS) införts. Intervjun görs som en del av det ankomstsamtal som omvårdnadspersonal gör så snart som möjligt efter det att patienten har kommit till mottagningen.

Andel ankomstsamtal på psykiatriska akutmottagningen där skattning av suicidtankar och suicidalt beteende enligt C-SSRS dokumenterats.
n = 19 096 (2018: 79 %, n = 18 970)
n = antal ankomstsamtal

Bild på amubulanspersonal

Psykiatrisk akutbil prisas för nationellt banbrytande mobil sjukvårdsverksamhet

Psykiatriska akutmottagningen i samarbete med Ambulanssjukvården i Stockholm AB har fått Mobila vårdens pris. De får priset för att psykiatriska akutbilen är en nationellt banbrytande mobil sjukvårdsverksamhet inom psykiatrin och Region Stockholm. Akutbilen är idag en naturlig del av akut psykiatrisk vård inom Region Stockholm.

Patientsäkerhet inom geriatriken

Andel utskrivna patienter från geriatriken med olämpliga läkemedel

Vissa läkemedel är olämpliga för äldre patienter. Långverkande bensodiazepiner ökar fallrisken, ger dagtrötthet och sätter ner tankeförmågan. Propavan kan ge parkinsonliknande biverkningar.

De senaste åren har fokus i vården legat på att minska andelen olämpliga läkemedel till äldre. Bland annat har obligatoriska läkemedelsgenomgångar genomförts i både öppen- och slutenvård, i enlighet med Socialstyrelsens krav. Detta arbete har gett resultat.

Figur 2:3 visar hur stor andel av patienterna som skrivits ut från geriatrisk klinik och som fått förskrivet långverkande bensodiazepiner och/eller Propavan.

Diagram geriatrik
Figur 2:3 Andel utskrivna patienter från geriatriken med olämpliga läkemedel Figur 2:3 Andel utskrivna patienter från geriatriken med olämpliga läkemedel
Bild på äldre kvinna och sjukvårdspersonal

Hygienrutiner och klädregler följs upp

Den viktigaste åtgärden i patientsäkerhetsarbetet för att förhindra smittspridning i vården är att konsekvent tillämpa basala hygienrutiner.

Alla personalkategorier inom SLSO ska följa Socialstyrelsens föreskrifter ”Basal hygien i vård och omsorg” och SLSO:s riktlinjer. Basala hygienrutiner innebär exempelvis att inte bära klocka, ringar och nedhängande smycken, att tvätta händerna, använda handsprit och att möta patienten korrekt klädd.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) genomför en nationell observationsstudie av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler (BHK). Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gör en likvärdig regional mätning varje höst.

I figur 2:4 presenteras en jämförelse mellan följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler inom SLSO:s geriatriska slutenvård och övrig slutenvård i Region Stockholm.

Följsamhet till BHK innebär att medarbetaren till fullo följt basala hygienrutiner och haft korrekt klädsel.

Digram Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler
Figur 2:4 Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK), observationsstudie Figur 2:4 Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK), observationsstudie

n = antal observerade.

Vårdrelaterade infektioner (VRI)
Vårdrelaterade infektioner är ett patientsäkerhetsproblem som orsakar lidande för individen och medför kostnader för samhället.

VRI utgör cirka 30 procent av samtliga vårdskador i den somatiska sjukvården. De vanligaste vårdrelaterade infektionerna är lunginflammationer, hud- och sårinfektioner samt urinvägsinfektioner.

Region Stockholm har tagit fram en strategi för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården. Sedan 2008 genomförs mätningar av förekomsten av VRI i slutenvården två gånger om året. SLSO:s geriatriska kliniker deltar i de mätningarna.

Andel patienter som vårdades inom geriatrisk slutenvård i SLSO och som hade någon form av vårdrelaterad infektion.
(2018: 3,5 %)
Källa: HSF, höstmätning