3.2 Planering och utvärdering inom psykiatrin

Vårdplan – ett effektivt verktyg för god vårdkvalitet

En vårdplan är ett skriftligt dokument som ska innehålla mål för vården, planerade insatser, tidpunkter för uppföljning och uppgifter om vem som har ansvar för behandlingen. Den ska upprättas och utvärderas av patient och behandlare i samråd. Nedan visas andel patienter med vårdplan dokumenterad enligt de gemensamma dokumentationsrutinerna.

Figur 3:2 | Andel patienter som har en vårdplan Andel patienter som har en vårdplan
  • Psykiatrin
  • 3.Patientfokuserad hälso- och sjukvård

Psykiatrin i SLSO ansvarar för att ge tvångsvård med god kvalitet

Endast ett fåtal av de patienter som har kontakt med psykiatrin vårdas enligt tvångsvårdslagarna. Det är särskilt viktigt att tvångsvård ges med god kvalitet, eftersom tvångsvården är en form av myndighetsutövning där vården ges mot patientens vilja. Arbetet med att ge en rättssäker psykiatrisk tvångsvård av god kvalitet styrs av ett ledningssystem. Där ingår bland annat kontinuerliga egen- kontroller av journaldokumentation, kvalitetsgranskning av vårdplaner och av uppföljningssamtal.

Figur 3:3 | Andel av alla patienter som hade kontakt med psykiatrin i SLSO under 2020 och som behövde tvångsvård Andel av alla patienter som hade kontakt med psykiatrin i SLSO under 2020 och som behövde tvångsvård

De psykiatriska verksamheter som drivs av privata företag på uppdrag av Region Stockholm får inte ge tvångsvård. Patienter som som får sin vård i privata verksamheter och som bedöms behöva tvångsvård får det i psykiatrin i SLSO.

Figur 3:4 | Patientens medverkan i vårdplan vid tvångsvård
Andel patienter som tvångsvårdats inom vuxenpsykiatrin och som har medverkat vid upprättande av sin senaste vårdplan.

n = antal patienter inom tvångsvården

 Viktigt med vårdplan vid tvångsvård
Enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) och lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ska en vårdplan upprättas så snart som möjligt efter det att patienten har skrivits in för tvångsvård. Lagen anger också att vårdplanen så långt det är möjligt ska upprättas i samråd med patienten. Detta för att patienten liksom vid all annan vård ska vara delaktig i vårdplaneringen.

Patienten ska veta sina rättigheter
Psykiatrisk tvångsvård innebär att patienten frihetsberövas och även kan få viss behandling mot sin vilja. För att patientens juridiska rättigheter ska tillvaratas under tvångsvården ska patienten, så snart tillståndet medger, upplysas om sin rätt att överklaga vissa beslut och att anlita ombud. Att patienten har fått den informationen ska dokumenteras i journalen.

Andel påbörjade tvångsvårdsepisoder med dokumentation om att patienten informerats om sina rättigheter.

85 % vuxna
n = 4 300 (2019: 83 %)

65 % barn och ungdomar
n = 84 (2019: 60 %)

 

Viktigt med vårdplan vid tvångsvård. Planeringsmöte

Stödperson kan bistå patienten
Under psykiatrisk tvångsvård ska patienten, så snart tillståndet medger, upplysas om sin rätt att få en stödperson utsedd av Patientnämnden. Stödpersonen ska under tvångsvården bistå patienten i personliga frågor.

Andel påbörjade tvångsvårdsepisoder med dokumentation om att patienten informerats om sin rätt till stödperson.

80 % vuxna
n = 4 300 (2019: 79 %)

62 % barn och ungdomar
n = 84 (2019: 60 %)
n = antal påbörjade tvångsvårdsepisoder

Uppföljningssamtal efter utförd tvångsåtgärd

En liten andel av de patienter som tvångsvårdas får åtgärder med tvång, med stöd av de psykiatriska tvångsvårdslagarna. Efter en tvångsåtgärd är det av stor betydelse att ha ett uppföljande samtal med patienten. Syftet med ett sådant samtal är att uppmärksamma patientens upplevelser och därigenom tydliggöra händelseförloppet, stärka patientens förtroende för vården och minska behovet av framtida tvångsåtgärder. Nedan visas andelen vårdtillfällen då tvångsåtgärd förekommit och där uppföljningssamtal finns dokumenterat.

Figur 3:5 | Uppföljningssamtal efter utförd tvångsåtgärd - Andel uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd.*