Andel patienter, 45 år och äldre, dokumenterade som dagligrökare och som undersökts med förenklad lungfunktionsmätning eller spirometri de senaste två åren.
24 %
n = 9 044 antal patienter (2022: 19 %)
4.1 Diagnostik inom Primärvården
Lungfunktionsundersökning av rökare för att hitta KOL-patienter
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) hör till andningsvägarnas sjukdomar och är en folksjukdom som till största delen behandlas på vårdcentraler. Orsaken till KOL är huvudsakligen tobaksrökning. KOL kan påvisas hos cirka 5 procent av rökarna vid 40 års ålder. Tidig diagnos, rökstopp och tidigt insättande av behandling kan avsevärt förbättra patientens hälsa och livskvalitet. Ett enkelt lungfunktionstest kan användas för att hitta personer med misstänkt försämrad lungfunktion. Dessa personer erbjuds sedan en fördjupad lungfunktionstest, spirometri. Spirometriundersökning görs för att ställa diagnosen KOL och för att följa upp sjukdomsutveckling och behandlingseffekt.
Nu arbetar vi med klassificering av sjukdomsbilden vid KOL enligt GOLD
GOLD står för Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease där spirometrisk klassificering, luftvägssymtom samt förekomst av tillfällen med försämring vägs samman. Klassificeringen ger underlag för val av behandling.
Andel patienter med KOL-diagnos registrerad de senaste två åren och där klassificering enligt GOLD är dokumenterad i journalen.
33 %
n = 11 532 antal patienter (2022: 36 %)
Viktigt med regelbunden läkarkontakt vid KOL
Rätt behandling gör stor skillnad och behandlingen behöver anpassas och följas upp korrekt. Det är därför av största vikt att patienter med KOL har regelbunden läkarkontakt.
Andel patienter med KOL-diagnos registrerad de senaste två åren och som träffat läkare någon gång under de senaste 18 månaderna.
83 %
n = 11 532 antal patienter (2022: 83 %) *
Viktigt med läkarbesök för patienter med demenssjukdom
Patienter med demenssjukdom bör följas upp regelbundet för att säkerställa att de får optimal medicinsk behandling och omvårdnad, samt för att upptäcka och åtgärda eventuella komplikationer till sjukdomen. Socialstyrelsen anger som en kvalitetsindikator "andel personer med demenssjukdom som följs upp minst en gång per år av hälso- och sjukvården". (Socialstyrelsen 2017-12-2).
Andel patienter med demensdiagnos registrerad de senaste två åren och som träffat läkare på vårdcentralen någon gång under de senaste 18 månaderna.
77 %
n = 4 836 antal patienter (2022: 78 %)
*För redovisning per enhet se bilaga 2.
Vårdcentralerna följer upp hjärtsvikt
Hjärtsvikt är allvarligt och vanligt förekommande, särskilt hos äldre.
Viktigt med regelbunden läkarkontakt vid hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ett symtomkomplex med ett antal möjliga orsaker. Rätt behandling gör stor skillnad och ska sättas in tidigt. Det är därför av största vikt att patienter med hjärtsvikt har regelbunden läkarkontakt och att behandlingen följs upp korrekt.
Andel patienter med hjärtsviktsdiagnos registrerad de senaste två åren och som träffat läkare på vårdcentralen någon gång under de senaste 18 månaderna.
85 %
n = 10 384 antal patienter (2022: 85 %) *
NYHA-klassificering vid hjärtsvikt
New York Heart Association (NYHA) har en internationellt välkänd definition av graden av hjärtsvikt. Patienterna delas upp i fyra klasser efter graden av symtom vid arbete och i vila. Klassificeringen har en prognostisk betydelse och är utgångspunkt för behandlingsinsatser.
Andel patienter med hjärtsviktsdiagnos registrerad de senaste två åren och där NYHA-klassificering dokumenterats.
18 %
n = 10 384 antal patienter (2022: 20 %)
*För redovisning per enhet se bilaga 2.
Planering och utvärdering i samråd med patienten
En rehabiliterings- eller behandlingsplan ska innehålla planerade insatser, mål för behandlingen, tid för uppföljning och uppgifter om vem som ansvarar för behandlingen. Planen ska upprättas i samverkan med patienten för att öka möjligheten att nå önskat resultat.
Andel patienter som besökt mottagning inom primärvårdsrehab där behandlings- eller rehabiliteringsplan upprättats.
40 %
n = 52 015 antal patienter (2022: 40 %)
Patienter skattar besvär före och efter logopedbehandling
Rösthandikappindex (RHI) är ett skattningsinstrument för att mäta vuxna patienters subjektivt upplevda röstbesvär. RHI kan användas före och efter behandlingen för att mäta behandlingens effekt på hur patienter upplever sina röstbesvär.
Andel patienter som besökt logopedmottagning där behandlings- eller rehabiliteringsplan upprättats.
76 %
n = 6 456 antal patienter (2022: 70 %)
Andel patienter med röstproblematik som blivit bedömda med RHI (rösthandikappindex).
77 %
n = 359 antal patienter (2022: 73 %, n = 410)
Så här fungerar Rösthandikappindex
RHI är ett självskattningsformulär som består av 30 påståenden, till exempel "Min röst låter knarrig och torr". Individen får kryssa i ett av fem svarsalternativ: aldrig, nästan aldrig, ibland, nästan alltid eller alltid.
Varje svarsalternativ representerar en poäng mellan noll och fyra, vilken man adderar. Summan blir ett mått på hur individen upplever sina röstproblem – ju högre poäng desto mer upplever individen problem med sin röst. Maxpoäng är 120.
De 30 frågorna kan kategoriseras utifrån tre olika aspekter av röstproblem: funktionella (F), kroppsliga (K) och emotionella (E).