Andel ungdomar som tillfrågats om rökvanor och där det dokumenterats strukturerat i journalen.
30 %
(2022: 34 %)
1.1 Primärvården följer upp levnadsvanor
Ohälsosamma levnadsvanor fångas upp i primärvården
Levnadsvanor (rökvanor, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och kostvanor) har stor betydelse för vår hälsa. Ohälsosamma levnadsvanor medför en ökad risk för att utveckla sjukdom. De patienter som identifieras med ohälsosamma levnadsvanor ska erbjudas åtgärder enligt Socialstyrelsens riktlinjer.
n = patienter som tillfrågats om respektive levnadsvana
nn = antal patienter med ohälsosam levnadsvana
Ungdomar tillfrågas om rökvanor
Vid besök på ungdomsmottagningen ställs frågor om rökning och andra levnadsvanor. Syftet är att informera om risker samt uppmärksamma ungdomar med ohälsosamma levnadsvanor.
Välbehandlad diabetes motverkar följdsjukdomar
Patienter med välbehandlad diabetes har goda förutsättningar att leva ett normalt liv och undvika följdsjukdomar.
Nationell målnivå diabetes
Socialstyrelsen har fått i uppdrag från regeringen att ta fram målnivåer för indikatorerna i de nationella riktlinjerna för diabetesvård. Syftet med målnivåer är att ge tydliga kvalitetsmål att arbeta mot. Socialstyrelsen har fastställt målnivåer för ett urval av indikatorerna. De redovisas nedan som jämförelse med SLSO:s resultat.
God blodsockerkontroll genom lågt medelblodsocker som mäts över lång tid är viktigt
God blodsockerkontroll är viktig för att minska risken för komplikationer hos patienter med diabetes. HbA1c mäter medelblodsocker över lång tid. Mål för behandlingen måste individualiseras. Ett värde under 52 mmol/l innebär mycket god kontroll av blodsockret. Vid HbA1c-nivåer över 70 mmol/l ökar riskerna för komplikationer avsevärt.
Andel patienter (högst 80 år) med diabetes mellitus typ 2 med HbA1c högst 70 mmol/l.
87 %
n = 31 681 patienter (2022: 87 %, n = 31 555)
Nationell målnivå diabetes: 90 %*
Andel patienter (högst 80 år) med diabetes mellitus typ 2 med HbA1c högst 52 mmol/l.
62 %
n = 31 681 patienter (2022: 61 %, n = 31 555)
Ett välreglerat blodtryck
Ett välreglerat blodtryck är mycket viktigt för att minska risken för komplikationer som stroke och hjärtinfarkt hos patienter med diabetes. För de flesta gäller att blodtrycksnivåer på 140/85 mmHg inte bör överskridas.
Andel patienter (högst 80 år) med diabetes mellitus typ 2, som vid senaste kontrollen har blodtryck högst 140/85.
67 %
n = 31 681 patienter (2022: 67 %, n = 31 555)
Nationell målnivå diabetes: 65 %*
Dokumenterad fotstatus
Känselbortfall, cirkulationsproblem, sår och infektioner i fötterna är några komplikationer som patienter med diabetes kan få. Vid uppföljning är det därför viktigt att också undersöka fötterna.
Andel patienter (högst 80 år) med diabetes mellitus typ 2 där fotstatus finns dokumenterad i journalen det senaste året.
74 %
n = 31 681 patienter (2022: 72 %, n = 31 555)
Nationell målnivå diabetes: 99 %*
Ögonbottenfotografering för att se förändringar av blodkärlen i tid
Patienter med diabetes har en högre risk för nedsatt syn på grund av förändringar i blodkärlen till ögats näthinna. Detta kan stoppas om det upptäcks i tid. Därför är det viktigt med regelbunden kontroll av ögonbotten hos patienter med diabetes.
Andel patienter (högst 80 år) med diabetes mellitus typ 2 med dokumenterad uppgift om ögonbottenfotografering under de senaste 3 åren.
49 %
n = 31 681 patienter (2022: 44 %, n = 31 555)
Nationell målnivå diabetes typ 2: 96 % *
Behandling med statiner hos personer med diabetes minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar
Blodfettsrubbningar är vanliga bland patienter med diabetes. Behandling med statinläkemedel minskar risken för hjärt- och kärlhändelse (exempelvis stroke eller hjärtinfarkt) vid typ 2-diabetes.
Andel patienter (högst 80 år) med diabetes mellitus typ 2 med uppgift om statinbehandling (recept eller ordination i journalen).
77 %
n = 31 681 patienter (2022: 75 %, n = 31 555)
Recept eller ordination av statiner givna av en annan vårdgivare syns i journalen, men kan inte hämtas i rapporten. Den verkliga andelen är därför något högre än den ovan angivna.
*Avser patienter med diabetes mellitus typ 2 oavsett ålder.
Dokumenterad kroppsvikt vid artros samt smärtskattning inom primärvårdsrehabilitering
Vid obesitas (tidigare kallad fetma) åttafaldigas risken för höft- och knäartros.
Risken för artros i både knä och höft är relaterad till graden av övervikt. Vid Body Mass Index (BMI) på 30 är riskökningen åttafaldig för artros som leder till knäoperation med ledprotes. Grundbehandlingen vid alla ledbesvär är bland annat träning, utbildning, egenbehandling samt information om artros och eventuellt viktnedgång (Socialstyrelsen 2012-5-1)
BMI är ett sätt att skatta om man är överviktig, genom att mäta förhållandet mellan vikt och längd
<18,5: undervikt
18,5–24,9: normalvikt
25–29,9: övervikt
>30,0: obesitas (fetma)
Vid smärta utförs en smärtskattning av patienten
Många patienter söker sig till primärvårdsrehabilitering på grund av smärta. Det är viktigt att tidigt kunna följa patientens upplevelse av smärtan och kunna utvärdera effekten av behandling. För att följa smärtutvärderingen används självskattningsinstrumentet VAS (Visuell Analog Skala) eller NRS (numerisk skala).
37 %
Andel patienter med höft- eller knäartros som fått information/utbildning om artros.
(2022: 37 %)
16 %
Andel patienter med höft- eller knäartros, där BMI finns dokumenterat i journalen.
(2022: 16 %)
41 %
Andel patienter med smärtdiagnos under året där det finns minst en dokumenterad VAS-registrering eller NRS-registrering i journalen.
(2022: 38 %)
Uppföljning av blivande och nyblivna mödrar
Screening av alkoholvanor hos blivande mammor
Att ge enkla råd till gravida kvinnor med förhöjd alkoholkonsumtion har visat sig minska antalet kvinnor med riskbruk. Alkoholscreening är ett stöd i mödrahälsovårdens förebyggande arbete. Syftet är att minska alkoholkonsumtion som riskerar att ge skador på det ofödda barnet samt ohälsa hos den gravida kvinnan.
Efterkontroll inom mödrahälsovården
Alla kvinnor som fött barn erbjuds två eller fler efterkontroller inom 16 veckor efter förlossningen. Efterkontrollen ger tillfälle till ett bra avslut med mödrahälsovården samtidigt som erfarenheter från förlossningen, föräldraskapet och amning kan bearbetas. Information om preventivmedel är också ett viktigt inslag.
Depressionsscreening av nyblivna mammor på barnavårdscentralen (BVC)
Mer än var tionde nybliven mamma visar tecken på depression under de första månaderna efter förlossningen. Det är viktigt att uppmärksamma dessa kvinnor och erbjuda stöd för att förhindra att problemen fördjupas eller blir långvariga. I cirka hälften av fallen är depressionen övergående och beror på omställningen att bli förälder. Kvinnorna erbjuds att fylla i ett självskattningsformulär (enligt EPDS) 6–8 veckor efter förlossningen, för att ta reda på moderns psykiska hälsa vid tillfället. Utifrån utfallet av självskattningen erbjuds individuellt stöd på BVC eller inom övrig primärvårdsverksamhet.
Nationella kvalitetsregister
De nationella kvalitetsregistren gör det möjligt att följa upp vilken nytta vården skapar för patienterna. I kvalitetsregistren registreras bland annat uppgifter om symtom, undersökningsresultat, insatta åtgärder och behandlingsresultat. Uppgifterna möjliggör sammanställningar, analyser och datajämförelser på både verksamhetsnivå och på nationell nivå.
Täckningsgrad
För att få ett bra underlag för uppföljning, är det angeläget att registrera så många patienter som möjligt i relevanta kvalitetsregister. Täckningsgraden anger hur stor andel av patienterna i respektive målgrupp eller diagnosgrupp som har registrerats i Efterkontroll inom mödrahälsovården respektive register.
Täckningsgrad
83 %
n = 12 443 (2022: 87 %)
Källa: Graviditetsregistret
Vad är EPDS?
EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) är ett självskattningsformulär utformat för att upptäcka mammor med tecken på depression efter förlossningen. Mammor som visar tecken på depression ska erbjudas stödsamtal av personalen på BVC och eventuellt bedömning och behandling av läkare och psykolog.
Andel mödrar som screenats med EPDS
92 %
(2022: 91 %)