3.2 Planering och utvärdering inom psykiatrin

En vårdplan är ett skriftligt dokument som ska innehålla mål för vården, planerade insatser, tidpunkter för uppföljning och uppgifter om vem som har ansvar för behandlingen. Den ska upprättas och utvärderas av patient och behandlare i samråd. Nedan visas andel patienter med vårdplan dokumenterad enligt de gemensamma dokumentationsrutinerna.

Figur 3:2 | Andel patienter som har en vårdplan

* Patienter som gjort minst tre besök, respektive minst fyra inom BUP, och hade en vårdplan.
** Patienter som då de senast de skrevs ut, respektive senast vid tredje vårddygnet inom BUP, hade en aktuell vårdplan.
*** Vårdtillfällen med vårdplan dokumenterad enligt gemensamma rutiner.
**** För redovisning, se bilaga 1.

Endast ett fåtal av de patienter som har kontakt med psykiatrin vårdas enligt tvångsvårdslagarna. Tvångsvård är en form av myndighetsutövning där vården ges mot patientens vilja, det är därför särskilt viktigt att tvångsvård ges med god kvalitet. Arbetet med att ge en rättssäker psykiatrisk tvångsvård av god kvalitet styrs av ett ledningssystem. Där ingår bland annat kontinuerliga egenkontroller av journaldokumentation, kvalitetsgranskning av vårdplaner och av uppföljningssamtal.

Totalt antal patienter som hade kontakt med psykiatrin i SLSO; yngre än 18 år (n = 26 729) respektive 18 år och äldre (n = 79 834). 
* Patienter som vårdades i heldygnsvård (inneliggande på sjukhus) under ett eller flera vårddygn.
** Patienter som någon gång var intagna för psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård.
*** Patienter som vid ett eller flera tillfällen gavs läkemedel med stöd av fasthållande eller fastspänning, var fastspända eller som var avskilda från övriga patienter. (Dessa tvångsåtgärder kan endast ges vid psykiatrisk tvångsvård enligt LPT eller vid rättspsykiatrisk vård enligt LRV).

De psykiatriska verksamheter som drivs av privata företag på uppdrag av Region Stockholm får inte ge tvångsvård. Patienter som får sin vård i privata verksamheter och som bedöms behöva tvångsvård får det i psykiatrin i SLSO.

Uppföljningssamtal efter utförd tvångsåtgärd

En liten andel av de patienter som vårdas med stöd av de psykiatriska tvångsvårdslagarna ges åtgärder med tvång. Efter en tvångsåtgärd ska patienten erbjudas ett uppföljande samtal. Syftet med ett sådant samtal är att uppmärksamma patientens upplevelser och därigenom tydliggöra händelseförloppet, stärka patientens förtroende för vården och minska behovet av framtida tvångsåtgärder. Nedan visas andelen avslutade vårdtillfällen då tvångsåtgärd förekommit och där erbjudande om uppföljningssamtal finns dokumenterat.

*Totala antalet omfattar även Stockholms centrum för ätstörningar samt Psykiatriska akutmottagningen.

I vårdgrenen Psykiatri mäts patientens upplevelse av vården genom bland annat patientenkäter. Under fyra veckor, två på våren och två på hösten, erbjuds alla patienter i öppenvården vid psykiatrins samtliga verksamheter att besvara frågor om vad de tycker om den vård de har fått. Inom heldygnsvården erbjuds patienten att besvara frågor efter avslutat vårdtillfälle. Svaren samlas in löpande under hela året. I barn- och ungdomspsykiatrin tillfrågas patienter i åldern 11–18 år samt vårdnadshavare för patienter i alla åldrar.

Enkäterna är framtagna i samarbete med patient- och närståendeföreningarna och svaren publiceras på psykiatrins externa webbplats psykiatri.regionstockholm.se

Under mars, april och maj pausades enkäten på grund av att Socialstyrelsens nationella enkät genomfördes då.

Antal svar år 2023 i psykiatrin SLSO var totalt 10 055 i öppenvården och 11 781 i heldygnsvården.

Frågorna besvaras utifrån en femgradig skala där 1 betyder Nej, inte alls och 5 betyder Ja, helt och hållet. Det finns även alternativet "Ej aktuellt".

Nedan redovisas andelen positiva svar på de två frågor som används av alla verksamheter i SLSO:

1. Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din/ditt barns vård/behandling?
2. Skulle du rekommendera mottagningen/avdelningen till någon i din/ditt barns situation?

Psykiatri – vuxen, öppenvård
Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din vård/behandling? 

Psykiatri – barn och deras vårdnadshavare, öppenvård 
Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din eller ditt barns vård/behandling? 

Psykiatri – vuxna, heldygnsvård
Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din vård/behandling? 

Psykiatri – barn och deras vårdnadshavare, heldygnsvård 
Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din eller ditt barns vård/behandling? 

Psykiatri – vuxen, öppenvård
Skulle du rekommendera mottagningen till någon i din situation? 

Psykiatri – barn och deras vårdnadshavare, öppenvård 
Skulle du rekommendera mottagningen till någon i din eller ditt barns situation? 

Psykiatri – vuxna, heldygnsvård 
Skulle du rekommendera mottagningen till någon i din situation? 

Psykiatri – barn och deras vårdnadshavare, heldygnsvård
Skulle du rekommendera mottagningen till någon i din eller ditt barns situation? 

* I Barn- och ungdomspsykiatrin tillfrågas patienter i åldern 11–18 år samt vårdnadshavare för patienter i alla åldrar.
** Resultaten från Stockholms centrum för ätstörningar och Beroendecentrum Maria Ungdom redovisas inte på enhetsnivå på grund av för få deltagare.

Patienternas idéer, frågor och förslag samlas även in på ett systematiskt sätt genom patientforum, veckovisa möten inom heldygnsvården. Som regel leds mötet av en medarbetare som själv varit patient inom psykiatrin (egenerfaren mötesledare) och oftast närvarar avdelningens enhetschef. Syftet är att utifrån patientperspektivet bidra till en förbättrad vårdmiljö och att öka patientens delaktighet i vårdplaneringen samt att förbättra informationen till patienter och närstående.

Figur 3:13 │ Patientforum